det går segt på webbfronten nu...
Nu när vi nästan har ett 100% kök kände vi här i huset att det började bli lite väl bekvämt så vi såg helt enkelt till så att bilen hamnade på verkstan (bra jobbat Fia - tack så mycket, tack så mycket) och datorn tog sin andra slutgiltiga time-out och tillbringar därför tid hos en rehabarbetande datanisse.
Kort och gott har vi alltså fortfarande ingen fläkt (men alla älskar väl att lukta matos?), ingen el i mitt rum (börjar bli problem att hitta kläder på morgonen då solen aldrig går upp längre, men missmatcha är väl inne nu va?), ingen bil (fast jo har Ampelies mormors volvo, men inte törs jag köra volvo inte) och slutligen ingen dator.
Men vadå jag skriver ju från en just nu, tänker ni då
och ja, jo får väl erkänna att A räddade oss även här och lämnade sin bärbara i källaren (som förövrigt är magisk och innehåller allt, typ skalmans skal) och med Rs trådlösa bredband så funkar ju även internet. Men, det är inte vår dator och utan alla mina mappar med bilder/musik/mysko dokument och utan internet med alla mina favoriter sparade känns det inte riktigt rätt. Därför låter jag bli datorn så mycket som möjligt, och får faktiskt tid för annat. Som att tillexempel ligga i sängen och titta i taket, gå igenom gamla lådor, prata sönder öronen på mor och far och bröder (och vid olyckliga tillfällen även stackars J). Till och med lite skola hinns med, vilket är rätt fantastiskt. Dock gör inte det faktum att skolan hinns med problemet med motivation mindre, stället blir jag bara mer och mer pepp på allt jag vill göra sedan och mer och mer frustrerad för att jag aldrig verkar komma till den punkt jag kan börja ta tag i mina planer.
Jag kan skola nu, jag har övat i snart 14 år och kan snart dagarna och lektionerna utantill. Vill ha något nytt, spännande och utvecklande. Något som inte inkluderar wargens kalla dystra korridorer, oändliga trappor och lärare som knappt kan stava till kommunikation!
