tillfalligt avbrott
Pa grund av sno (i ett land som mindre van vid sno an de i Sodra Sverige) och Call of Duty ar Sommerville for tillfallet ockuperat av pojkar mellan 8-13 som spelar x-box online. Vilket innebar att jag just nu (och antagligen nagra dagar framat) inte har nagot internet dar hemma, da det bor pa nedervaningen bredvid TV:n, och darfor inte kan uppdatera sa mycket just nu och inte heller lagga ut bilder pa den sno jag faktiskt fick tillslut. Istallet tar jag en liten bloggpaus och aterkommer nar skolorna oppnat igen och vardagen ar tillbaka.
Hittade frost!!
Äntligen ett tecken på att det kanske snart är December trots allt! Nu bär det av till Enniskerry för lite omkringvandring och kanske lite shopping?!
medan ni där hemma har snö...
taget igår den 25 november, kunde lika gärna varit September...
måndagsnöje
Så här blev slutresultatet efter lite sockerklister och godisdekorering utav pepparkaksbyggsatsen vi införskaffade på IKEA förra helgen;
-
-
-
Gav lite julkänsla och mig en present idé som jag har börjat jobba på men det tar vi mer om vid ett senare tillfälle.
ny vecka utan avslut på förra?
-
Har inte mycket att säga, blev lite lurad på helgen och har fullt upp med att lista ut vilken dag det är egentligen. Sånt som händer när man har lördagsmys på en fredag och jobbar på en lördag för att sedan sova bort halva söndagen. Snart blir jag upphämtad av D för lite bygge av pepparkakshus, sedan är det jobb tills sena kvällen ikväll och jag antar att det, om intet annat, borde få mig att förstå att det åter är måndag och ny vecka igen.
den svåraste motståndaren att vinna över
så var man 20
Nej, jag vände inte upp och ner på Dublin i Lördags.
Hängde på ett Hostel med en diskho fylld med sangaritas,
diskbänk fylld med pizza och ett rum fyllt med spanjorskor och spanjorer.
Bildade gäng med en italienare och en fransyska,
ett engelsktalande 'vi förstår inte spanska' gäng.
Pratade på och hade trevligt tills de andra gästerna lessnade på oss
och vi gav oss ut i den 'kyliga' novembernatten.
Dock tänkte fransyskan snart dra sig hemåt och jag kände inte för att lägga ut 10 euro på klubb.
Så när de andra betalade in sig och försvann bland de färgglada lamporna,
och lättklädda irländarna,
gick vi till andra sidan gatan, in på puben tog en varsin öl och pratade på.
Tills klockan var nattbuss och vi båda begav oss hemåt fast åt olika håll.
Bussresan var bara jag och chauffören i 45 minuter,
han spelade musik och jag iaktog småställena vi for igenom genom fönstret.
Kommer hem och kryper ner i en varm säng (tack värmelakan!) och öppnar finaste kortet från fröken Person
(det var ju trots allt en stund efter 12, alltså söndag den 14!)
somnar och vaknar utan huvudvärk, illamående eller andra bakistecken.
Skickar iväg sms till Debbie och äter frukost i lugn och ro
innan jag återgår till sängen där jag kollar fina gratulationer på Facebook via telefonen och läser en stund.
Får samtal från finaste mamma och pappa,
och strax därefter är det dags att göra sig iordning för IKEA ska besökas.
Blir upphämtad av Debbie och pojkvän S, och iväg vi far.
Ingen som vet riktigt vart vi ska men att missa en stor blå byggnad med gula bokstäver är svårt,
väldigt svårt,
så nog hittar vi och hittar vi rätt minsann.
Vandrar igenom andra våningen, bland sovrum, vardagsrum och kök
redo att flytta in i.
Jag läser svenska namn, bläddrar i svenska böcker och känner mig lite lite som hemma bland alla skandinaviska möbler.
Kommer så småningom fram till restaurangen och magen säger 'Ja tack!',
köper en tallrik köttbullar med mos och lingonsylt och brunsås, och en dajmtårtebit till efterrätt
- för sån måste man ju ha! -
de smakar inte som hemmagjorde men de är något annat än Kyckling och pasta
och de smakar svenskt, så jag är glad ändå.
(S tackade dock för att jag introducera honom till de SPANSKA köttbullarna så vet inte vad han åt riktigt...)
Lite för mätta orkar vi oss tillslut upp och ner till andra våningen där alla småpryttlar och plocka själv lager är.
Inte riktigt lika roligt men vi vandrar igenom och roar oss med skämt och kommentar och konstiga översättningar.
Slutligen kommer vi till Sverigeshoppen,
där det inte finns messmör men Bilar, Anna's pepparkakshus sats och godissnören!
(så klart fanns det massa annat också men det var det som fick följa med)
Betalt och klart och bilen hittade vi också trots att solen gått ner.
Beger oss vidare till Dun Laoghaire där biostaden letas upp och de följande 2(?) timmarna spenderas framför en duk där 'The Social Network' visas medan bilar tuggas.
Helt klart värd att se, mycket intressant!
Ja och där var väl kvällen lite slut, kommer hem, kollar facebook igen och blir glad av alla fina kommentarer. Ler lite när jag tittar igenom alla fina sms jag fått under dagen och slutligen så läser jag någon sida innan jag somnar, mycket nöjd med min helg och min födelsedag!
ska ut och göra byn
-
Ikväll blir det 20-års firande i Dublin!
nummer
-
8 timmar till helg.
24 timmar till fest.
2 dagar till 20.
2 dagar tills jag får öppna födelsedags kort från fröken I.
29 dagar kvar att jobba.
42 dagar kvar på Irland.
äntligen fredag!
utsikten bakom datorskärmen...
Så var även denna vecka förbi, nästan i varje fall, har fortfarande några timmars jobb kvar. Tänkte dock ta mig ut och springa en sväng först (för att väga upp Ben & Jerryn jag unnade mig igår), sen ska jag träffa Ana en sväng också. Men om sisådär 13 timmar då kanske jag har helg?!
här är färgerna kvar
lite som en julkalender
Den 23 December flyger jag hem till ett (förhoppningsvis) vinterklätt Östersund!
kanske tar jag båten över havet?
-
Satt på The Happy Pear med Debbie och en kopp kaffe. Busväder utanför och brasan sprakandes i hörnet. Pratar framtid, dåtid och planer över lag. Om hur saker aldrig riktigt blir som man tänkt sig. Hur jag planerar att någongång ta tag i min franska. Om hur hon planerar att hitta mig en pojke så att jag stannar.
Ni vet hur det brukar gå, man pratar hit och dit. Tänker inget speciellt på det efteråt.
Men på vägen ut stannar vi till vid anslagstavlan. Fylld av reklam för yogakurser, lediga rum och visitkort. Och just idag även någonstans i vänstra hörnet en lapp om något annat. Möjligheten till något vi precis pratat om. Där, bara några centimeter bort. Skriver ner namn och telefonnummer och kanske, kanske ringer jag - bara för att. För att jag har svårt att låta möjligheter bara glida iväg utan att veta att jag åtminstone kollat upp dom ordentligt, tänkt igenom och är säker på att jag kan låta dem gå.
Lägger till ögonfransmodell på mitt CV
5 timmar liggandes på rygg med stängda ögon medan lärare och två elever pillar på med ögonfransarna, frans för frans. Japp, det var vad jag ägnade min söndag åt och så här blev det;
-
(i vanliga fall tar Elaine betalt 120 euro (ca, 1200 SEK) för det set jag fick, men då tar det bara ungefär en och en halv timme... Läs mer på www.uptomyeyes.ie)
Lördag i bilder
- Ana hittade en lekpark i närheten av Malahide Castle
- Såg kanoter och tänkte på pappa
- medan Ana lekte, tittade vi andra på och fikade kex
- Morotskaka fanns det
- sen (vi såg slottet också men tog inga bilder..) övergav vi Malahide för Howth
- Ana tittade på sälarna
- Pelle kanske han hette
Sen begav vi oss till ett fik för att tina upp alla frusna fingrar och tår, därefter blev det bio i Dublin, kort häng i Temble Bar och sedan hem till sängen.
pratet
Så jag gjorde det.Tog upp de jag ansåg var problemen och anledningarna till att jag vill
åka hem.
Såg framför mig hur hon skulle bli tyst, sur och
inte säga så mycket.
Istället vände hon på allt,
och tyckte att nu när pappan är borta (sydpolen)
skulle allt vara så underbart.
Och kunde jag inte testa en vecka till och känna efter?
Visst tänkte jag, om det är så hon tror att det är så kan jag väl spela hennes spel.
Har varit ärlig och gett henne en förvarning,
att jag sedan fick en extra vecka utan konstig stämning är inte mig emot.
Dock står jag fast vid mitt beslut,
och för varje dag känns det mer och mer rätt.
Så antar att jag på fredag - då vi har nästa 'prat' - förklarar det mer tydligt än sist,
eller drar till med något annat.
Vad som helst, nästan, så länge jag får henne att förstå
att jag är inte lycklig i hennes hus.
Att jag vill flytta hem till det Röda huset vid järnvägen.
kunde inte låta bli...
-
Hittade finaste barnboken på Dublin flygplats efter att ha vinkat familjen Hejdå. Kände mig lite som lilla ugglan så tänkte att vi kunde vara 'A bit lost' tillsammans hemma i Sommerville. Att han i boken får hjälp av en Ekorre att hitta tillbaka till boet var bara pricken över i:et som de fina teckningarna stod för.
försöker få tiden att gå...
-
Beslutet är fattat och idag är dagen jag valt för att ta tjuren vid hornen,
jag ska säga upp mig.
Hade velat ha det gjort nu, för längesen, typ imorse men det är svårt att berätta för någon att man inte vill jobba för den längre när någon inte är hemma. Så jag får snällt vänta. Vänta på att få ha en högst obekväm konversation, som antagligen kommer leda till dålig stämning häromkring de kommande 6 veckorna. För de är så länge jag är villig att stanna. 6 veckor och någon dag, till den 23 december. Gäller bara att få det sagt. Blunda och hoppa.
nu har dom åkt
-
På grund av finfrämmande från Wrangelska palatset har det varit väldigt tyst här ett tag. Men nu har de flugit sin kos, tillbaka till vovven som hade husvakt tillsammans med J under veckan, så nu kanske det blir lite skrivet igen. Men inte idag för jag har jobb, hela kvällen faktiskt. Kanske imorgon eller på fredag - om jag inte har blivit utslängd då - tills dess får en bild på de skyldiga till denna torka duga.
