3 i rad
bilder och förbannelse
Gjorde iordning de två sista bildmapparna idag för projektarbetet idag, nämligen de med vinter och vår bilder.
Visst helt klara är de väl inte, vårmappen innehåller bara 6 bilder än så länge, men ett steg i rätt riktning. Nu är det bara redigering och framkallning som väntar och eventuellt lite mer fotografering, måste dela upp det på olika dagar bara så att det blir fler inlägg i loggboken.
Många inlägg har jag nämligen räknat ut ge intryck av mer verksamhet, sen hur de kommit fram till det vet jag inte...
Detta arbete gjorde jag alltså på morgonen, innan jag gick in på mitt rum och blev förbannad.
Slå någon, kasta saker i väggen förbannad.
Och ingen jävla musik hade jag att vrida upp på högsta volym direkt heller
(tyckte inte Melissa Horn, Jennifer Haines och Jonathan Johansson (som låg uppe på spotify) gav den rätta känslan...)
Tillslut hittade jag dock Ryans skiva där det fanns en del att ta av och även 'song for the underdog' som låg kvar i inkorgen på mailen.
Så vad var det då som fick lilla Fia 'ringa pappa skrikgråta, smälla i väggen och oroa hunden' arg?
Jo synen utav 4 st tjocka skruvuddar (alltså fel sida av skruven) utstickande i min fondvägg,
den jag satte upp för inte alls längesen när jag renoverade rummet och som jag är mycket nöjd med.
Käre herr hantverkare hade nämligen borrat fast något i badrummet och sedan rakt igenom till mitt rum
4 gånger!
I mitt rum, det enda jävla rummet som vi inte planerar att ändra det minsta i
och då förstårs på den vägg av fyra möjliga som inte är målad
utan istället har (dyr) mönstertapet..
Skruvarna är nu borta men kvar är hålen,
kändes precis som att omtapetsering var vad man ville få med på 'att göra listan'
när man inte ens kan skita ordentligt!
Hittad
Trillade in i en gammal mapp och hittade det här photoshop projektet jag gjorde för 4(?) år sen...
Sorken, Storsjön & Frösön
charmen av renovering
Badrummet är inte helt brukbart för tillfället... 
Lilla toan, betydligt rymligare nu utan handfat, skåp och annat onödigt. Lampan ger en primitiv touch och vetskapen om att toastolen inte är helt fastsatt i golvet ännu adderar lite spänning.
Snart ryker väl även hallgolvet, men tillslut ska det nog bli bra det här
köket blev ju det tillslut! :)
Hemma på min gata i stan
Rum Önskas Hyra av Pusselbyggande Brunett
För första gången
på över fyra år
hade jag huset helt för migsjälv!
I ungefär 20 timmar...
Sen kom familjen tillbaka
och det kändes som om någon
dukat upp en stor bufé
fylld med godsaker
men innan jag hunnit
smaka
mer än den lilla kikärtan
i högra hörnet
var
all mat borta
'...den fina tunna linjen mellan vår värld och din...'
Aldrig Ensam ~ Jonathan Johansson
älskar att de tog in en ballerina som dansare, måste nog lära mig stå på tå jag också en vacker dag...
Blått, blått, blått
Det är inte lätt att få hjälp när folk är fullt upptagna med att
1. Flytta till Örebro (på en lördag? Vem gör sånt egentligen?)
2. Letar bävrar i buskarna...
SÅ
en stor applåd till migsjälv som tog tag i och ändrade om bloggen till en vintrigare version helt på egen hand!
TvåTusenNio
2009 - året som började skit
liksom för att binda ihop de tidigare två årens skit,
till en enda jättestor.
Fru Rädsla flyttade in hos mig, byggde bo
och hängde upp tavlor på väggarna
Ängslan fanns där som en översocial granne,
eller kanske rumskamrat. Vem vet.
Under våren kände jag mig mest som en skadeskjuten fågel,
jag satt på min pinne och såg på
medan alla andra flög.
Själv vågade jag inte röra mig en meter,
försökte hålla skenet uppe
och unvek allt som kunde innebära repor på sårskorpan.
Två utlandsresor och goda vänner hjälpte dock
och jag höll mig kvar på pinnen.
Fram emot sommaren gick det dock inte längre,
rädslan hade storstädning eller ommöblering
och tog inte hänsyn till
"inget buller efter klockan 22:00"
skylten jag hängt upp.
Sömnbrist fick en plats i mitt liv
och tillsammans med skola & ängslig väntan
kraschade jag tillslut
(det gick tydligen att krascha även från stillasittande)
Kanske var det bra.
En sommar värmer upp och plåstrar om,
och innehållandes Irlandsresan kan jag inte säga något ont om sommaren.
Annat än att den tog slut.
Skolan började och mörkret kröp sig på.
Tyckte jag klarade mig bra,
reste mig sakta och vågade mer igen.
Tog hjälp och började prata, men sa inget.
Sen kom bilen,
flashback fick en plats i min ordlista,
och sen kom orden.
Förstod att 'under mattan sopning' inte funkar,
att det bara är tvål och vatten
och sen plåster
som hjälper såren att läka.
Och visst fan svider det i början.
Julen och högtiderna kom,
lång tid hade gått utan att något hänt
och hur konstigt det än må vara fick jag känslan
av att allt var
'för bra för att vara sant'
Ville så gärna tro och våga men fröken ängslan knackade ständigt på dörren
Slutade sova på nätterna,
tog igen det på dagarna.
Konstiga drömmar, orosfladder i magen vid ljudet
av telefonsignalen på 'konstiga tider' och hjärtat i halsgropen
varje gång bussen bromsade kraftigt.
Jag gick runt och väntade på att bomben skulle sprängas,
men någon hade felat
och det kom ingen smäll.
Fru Rädsla fick, på grund av grannarnas klagan, byta ner sig
till en etta.
Och fröken ängslan blev kär och besöker bara ibland.
2009 - var ett år då allt hände på insidan och inget på utsidan.
2010 ska bli året då Fru Rädsla flyttar ut.
Ville bara säga att vi visst dansade kring granen i år...
Good enough?
Höstbilderna till Projektarbetet är färdigredigerade, här är tre av dem (bilden i förra inlägget hör också till PA-höst gruppen..) så vad tycks? Vet att jag överdrivit lite med kontraster, speciellt på mittersta bilden, men det bara blev så. Hösten är ju rätt dramatisk, eller?
Lysande
(ser ni fågeln som sitter på en gren och visslar?)
Någon gång om si så där 100-200 år kanske jag har lite mindre skola och kan ta mig tid att bestämma mig om jag vill skriva ner 'årskrönikan' om 2009 jag har färdig i huvudet, eller inte
Men tills dess får ni snällt vänta
Vecka 1
'Ja, det var inte bättre förr, men det ska bli bättre framöver'
Försöker samla tankarna, hitta de rätta orden och berätta allt jag vill berätta
men det får vänta lite till, annars kommer allt bara bli ett virr varr av allt och lite till
Jag är nostalgisk och drömmande, försöker hålla kvar i stunden och få den att vara längre
samtidigt som jag inte vill något mer än att släppa taget och få komma till framtiden
Världen är svart och vit men jag är fast i en gråzon
Ska snart ta tag i det, skriva, berätta och försöka förklara
men just nu vill jag bara dricka te och stirra i taket
eller ta promenader i ett kallt Östersund, snurra och titta på stjärnorna
Jag vill göra ingenting, bara en liten stund till
Vill lyssna på Elden med en mycket ung Lasse
och önska jag kunde få mina ord att förklara lika bra;
